D-turnéfinal 2011 Torikago goten ~L'Oiseau bleu~

författare: Diana - översättning: Miya

© D

Akasaka BLITZ var platsen för en unik konsert som sammanförde Ds japanska och internationella fans under ett glödhett framförande som förevigades genom att sändas direkt på internet. Framträdandet gjorde verkligen ett bestående intryck med bandets nyss släppta singel Torikago goten ~L'Oiseau bleu~ som tema för showen vilken inkluderade fyra extranummer och fler än tjugo låtar. Scenväggarna var dekorerade i blommigt grönt tyg vilket förvandlade scenen till en mörk avlägsen skog i vars mitt en gigantisk fågelbur tronade alena. Trots sommarhettan samlades fans i alla åldrar för uppträdandet, kvällen till ära inspirerade av singeln och därmed klädda i svarta gotiska klänningar med blå accessoarer.

Medan publiken klappade i takt till intromusiken dök bandmedlemmarna upp en efter en. Trummisen HIROKI var först ut på scen och möttes av höga rop när han klev fram för att välkomna publiken. Därefter kom i tur och ordning basisten Tsunehito följd av gitarristerna HIDE-ZOU och Ruiza som alla poserade dramatiskt när de mottog publikens jubel. Gröna ljus snurrade vilt medan sångaren ASAGI i sakta mak intog mitten av scenen. Väl där gled han in i den väldiga stålburen och blev genast den blå lyckofågeln med armarna i majestätiska vingslag till Torikago goten ~L'Oiseau bleu~. Konserthallen genljöd av gitarrer och trummor, och ljusshowen intensifierade framförandet som även visuellt sett var fantastisk. Fansen drogs in i Ds fantasivärld via gripande sång, mäktiga gitarrer, eldig bas och bestämda trummor.

Stämningen hettades upp med 7th Rose då publiken gungade fram och tillbaka som en stor svart våg bestående av kvinnliga och manliga fans som mer än väl kände till den komplicerade koreografin. ASAGIs uppträdande var imponerande, han visade prov på säker röstkontroll och manövrerade publiken med lätthet. Ruizas och Tsunehitos energi var påtaglig emedan de ivrigt headbangade utan att för den skull glömma framträdandet. Skogen draperades av en slöja av blodrött scenljus inför Hanatsumi no otome ~Rozova Dolina~. Med en tamburin i ena handen och mikrofonen i andra klev ASAGI upp på mittpodiet och väl där härmade publiken alla hans rörelser. Medan Ruizas fingrar flög över en akustisk gitarrs strängar steg ASAGI ner på scenen för att strö rosenblomblad över de spelande bandmedlemmarna, mot publiken och upp i luften.

Fansen var redan eld och lågor när det var dags för den gamla favoriten Guardian till vilken bandmedlemmarna förflyttade sig runt på scen och interagerade med varandra och publiken. Som låten introducerades började HIDE-ZOU och Tsunehito genast hoppa i takt till tonerna vilket omedelbart efterhärmades av publiken. Klara vita ljusstrålar blixtrade som i ett intensivt oväder och fick sällskap av åskmullret från trummorna som förebådade ett ihärdigt headbangande. ASAGI anförde otvunget sin vampyrarmé och lät de andra i bandet få ryta några uppmuntrande ord i mikrofonen när han förflyttade sig mellan dem på scen. Ruiza ställde sig tillfälligt på mittpodiet för ett eldigt gitarrsolo under vilket han svängde sitt blonderade huvud vilt från sida till sida, och Tsunehito skuttade och snurrade outtröttligt som på brinnande kol tills han bokstavligt talat stod på knäna.

Efter ett litet mellansnack där ASAGI tackade alla för deras stöd, dämpades ljusen igen och åter flaxade han inbjudande med vingarna likt en svan, denna gång till Hane wo hitohira. De intagande basslingorna var berusande och fick publiken att svaja av och an. Trummorna och basens samverkan var effektfull och sången uppfriskande eftersom den på ett skickligt sätt blandade grova och mjuka röstlägen. Händer for upp i luften för att välkomna den populära Yami no kuni no Alice med sin livliga koreografi, innan ASAGI åter pratade lite med publiken för att introducera klassikern Night-ship "D". "Har ni det kul? Låt oss visa världen! Höj era flaggor!" sa han, och i samma stund räcktes hundratals svarta och röda flaggor upp i luften. Visuellt sett utgjorde flaggorna en enastående syn med publiken som böljade som ett rödsvart hav i takt till musiken tillsammans med bandet som helhjärtat rörde sig i samklang med publikens böljegång.

HIROKI lämnades ensam på scen inför trumsolot, scenljusen dämpades alla utom ett som lös upp trumsetet och förvandlade skogen till en grotta där trumtakterna ekade så energiskt att publiken klappade och hejade. Gröna ljus tändes när Ruiza, Tsunehito och HIDE-ZOU återvände för ett brännhett instrumentalt intro i väntan på Denshou sareshi sora no monogatari. "Kom igen! Låt oss visa världen!" uppmanade HIDE-ZOU publiken som omedelbart ropade än högre. Tsunehito röt kraftfullt och publiken svarade med att slå knytnävarna i luften. Till en blossande publik steg ASAGI in på scenen som nu påminde mer om en underjordisk grotta för de odödliga än en skog. Medan HIROKI spänstigt angav tempot för de pumpande knytnävarna, med extra hjälp av de tre frenetiska stränginstrumenten, manövrerade ASAGI skickligt publiken som outtröttligt headbangade till Meteo ~Mubi no koku~ i den grönvitblinkande belysningen med bara ett litet avbrott i huvudskakandet för att med öppna armar ta emot först Ruizas och sedan även HIDE-ZOUs glödande gitarrspelande. De fem männen rörde sig fram och tillbaka på scenen och eldade publiken mer och mer.

Day Dream från albumet The name of the ROSE gav publiken en chans att återhämta sin energi lite grann. HIDE-ZOU hjälpte till i körsjungandet och tog ledningen i introgitarrsolot till GOD'S CHILD från samma album, och han gjorde det på ett bra sätt där han var upplyst i lila. Under de tyngre styckena av låten färgades skogen istället blodröd då HIDE-ZOU, Tsunehito och Ruiza headbangade tillsammans med publiken.

Insvept i djupröd belysning åkallade ASAGI sina vampyrkrafter för att välkomna Yami yori kurai doukoku no a cappella to bara yori akai jounetsu no aria. Armar lyftes och sänktes långsamt innan det brakade loss och hår flög hit och dit när huvuden inlevelsefullt kastades än till höger än till vänster. ASAGIs röst var klar och mäktig och passade hans uppträdande perfekt. Tsunehito och Ruiza sprudlade av energi, medan HIDE-ZOU tog det coolt och höll sig på sin kant där han svängde i takt till den smäktande musiken. Sedan överraskade ASAGI alla när han höll upp ett kort blått ridspö för att introducera Independent Queen. Han piskade luften och eggade publiken att ropa "Oi! Oi! Oi!" och lyfta knytnävarna lika taktfast. Varje gång han sänkte och höjde det klarblå ridspöt följde publiken piskans rörelse som en enorm svart vaggande våg.

Kvällen började nå sitt slut, men bandet fortsatte hetsa publiken som villigt headbangade och ropade högt under Toki no koe. HIDE-ZOU och ASAGI samlade båda all sin energi för låten och interagerade intensivt med publiken. "Och nu nästa låt!" meddelade ASAGI men avbröts av Ruizas beslutsamma "Vänta!"-rop. Tillsammans med publiken grattade bandet ASAGI med ett gemensamt "Grattis på födelsedagen!" och lite födelsedagssång på engelska och Ruiza knäböjde inför födelsedagsbarnet med en stor bukett röda rosor som han sträckte fram. ASAGI emottog rosenbuketten och verkade till hälften road till hälften förlägen över all uppmärksamhet när han tackade alla för deras stöd. Sedan meddelade han slutligen den sista låten - Day by Day. Det var en vacker syn med bandet som sjöng tillsammans med publiken och med den välbalanserade koreografin som blandade händer och knytnävar i luften. Med ett dovt pangljud ringlade sig massvis av metalliskt skinande blå bandstrimlor ner från taket över publiken för den stora finalen. Publiken ropade bandmedlemmarnas namn och slängde upp armarna i luften i välkomnande gester, bandmedlemmarna å sin sida tackade för sig och slängde ut plektrum och vattenflaskor till publiken innan de lämnade scenen.

Utan att ge D någon frist krävde publiken omgående att bandet skulle komma tillbaka genom "Encore!"-rop och klappande vilket resulterade i att bandet till slut gav inte bara ett utan hela fyra extranummer till publikens ljudliga glädje. Första gången D återkom berättade ASAGI att ett nytt minialbum skulle släppas i november följt av en turné runt om i Japan. Sedan dansade och svängde publiken till Dearest you med sin ystra koreografi och hela Akasaka BLITZ höll händer för ett minnesvärt kollektivt hopp. Flaggorna kom fram igen för Fanfare med sin hutlöst invecklade koreografi - som fansen inte hade något problem att följa! Tsunehito och HIDE-ZOU gungade i takt till flaggornas viftande mellan leenden och headbangande, medan ASAGI använde sina flaggor för att lära ut flaggdansen till nykomlingar. HIROKI headbangade glatt bäst han kunde bakom sitt trumset.

Till andra extranumret framförde D ett par av sina äldre låtar, nämligen Eguru shodo och Sleeper, varav under den senare syntes både band och fans märkbart rörda. Utan att visa minsta trötthet fortsatte bandet helhjärtat sitt uppträdande och fick passionerade gensvar från publiken. Den tredje gången D återvände till scenen bjöd bandet på Hanamadoi och EDEN, den förra med pumpande knytnävar och roliga handrörelser, den senare med ett stycke allsång där hela konserthallen med en enad röst sjöng tillsammans under en kort men högtidlig och känslosam stund.

Scenen var nu tom, ljusen tända och från högtalarna ljöd en röst som informerade att nu var konserten över och att det var dags att utrymma lokalen. Men fansen hade ännu inte fått nog utan fortsatte enträget ropa "Encore!" för att överrösta högtalarrösten. Trots personalens begäran att de i publiken skulle skingras och lämna publikgolvet stannade fansen kvar och till deras jublande lycka kom D återigen ut på scenen för ett fjärde och sista extranummer. "Det kommer dröja två månader till vår nästa spelning", konstaterade ASAGI, och fortsatte: "Ge oss all er styrka för att kompensera för dessa två månader!" Med Lost breath tog D avsked av både fansen som befann sig på Akasaka BLITZ och alla fans runt om i världen som deltog via direktsändningen på internet.

Det var en varm och mäktig konsert som säkerligen alla som såg och hörde njöt av i fulla drag med en låtlista innehållandes låtar för alla! Sann gentemot sina rötter fortsätter D utforska olika sound samtidigt som bandet lyckas behålla den unika karaktär som lockar till sig nya fans och får gamla fansen att vilja stanna i D-världen. Låt oss se fram emot det nya skivsläppet och den kommande turnén och lyckönska D inför dess framtida äventyr!


Låtlista:

-SE-
01. Torikago goten ~L'Oiseau bleu~
02. 7th Rose
03. Hanatsumi no otome ~Rozova Dolina~
04. Guardian
-MC-
05. Hane wo hitohira
06. Yami no kuni no Alice
-SMC-
07. Night-ship "D"
-Trumsolo-
08. Denshou sareshi sora no monogatari
09. Meteo ~Mubi no koku~
-SMC-
10. Day Dream
11. GOD'S CHILD
12. Yami yori kurai doukoku no a cappella to bara yori akai jounetsu no aria
-SMC-
13. Independent Queen
14. Toki no koe
-SMC-
15. Day by Day

Extranummer 1:
16. Dearest you
17. Fanfare
Extranummer 2:
18. Eguru shodo
19. Sleeper
Extranummer 3:
20. Hanamadoi
21. EDEN
Extranummer 4:
22. Lost Breath