Kaya - Ophelia

författare: Josh VT - översättning: Beata

Efter att ha experimenterat med traditionell fransk musik, så kallade chansons, har Kaya nu nästan ett år senare bestämt sig för att återvända till sina rötter inom goth/trance/neo-decadence. Hans nya singel består av tre spår: Ophelia, Rose Kingdom and Ophelia (Kayaless ver.).

Titelspåret Ophelia är skrivet av Hora och påminner om Schwarz Stein’s Current, men definieras lyckligtvis inte av likheten. Låten är baserad på en känd scen i Shakespeare’s Hamlet där rollfiguren dränker sig, och Kaya använder vemod och vatten som tema. Låten börjar med piano i ledningen stöttat av ett olycksbådande orgelljud som snabbt blir till en närmast melankolisk dancelåt. Kayas sångstil är lite långsam och mjuk, med korta kraftfulla inslag som skapar en mer dyster stämning. Till detta kommer en text full av hopplöshet, till exempel “översvämmad av känslor/sjunker Ofelia ner i förtvivlan/drunknar i falsk kärlek,”* som återspeglar den morbida stämningen mycket väl.

Rose Kingdom, som skrivits av före detta Velvet Eden-medlemmen Kalm, börjar med stränginstrument och en enkel harpmelodi innan den utvecklas till en snabbare elektronisk hymn som låter som en kunglig Kaya-marsch. Kayas röst är förvrängd på olika sätt i flera delar av låten, däribland första versen, något som kan tänkas vara mindre tilltalande för en del lyssnare. Det här är också en temabaserad låt, denna gång från Alice i Underlandet, och Kaya sjunger om att måla vita rosor röda, vilket är en känt citat av Hjärter Dam. Textmässigt är den här låten också mycket mörkare och mer som något han kunde ha skrivit i sin tidigare karriär. Med marscherande trummor, dramatiska syntar och ett snabbare tempo kommer den här låten förmodligen att bli en populär livehymn i stil med Rose Jail.

Ophelia (Kayaless ver.) är instrumentalversionen av Ophelia och den låter lyssnaren höra musiken närmare. Det är en storslagen komposition även utan Kayas röst och den förtjänar att lyssnas igenom åtminstone en gång.

Överhuvudtaget är det här troligen Kayas bästa majorsingel. Den visar att även om det är roligt att se en artist experimentera med vackra, glada chansons så är det också trevligt att se Kaya drunkna i sin känslomässiga, melankoliska trancesida med två nya utmärkta spår. Förhoppningsvis kommer Kaya att släppa ett full-längdsalbum härnäst, även om det är osannolikt att Rose Kingdom kommer att finnas på det.



*Översatt från japanska av Beata